Även om vi idag svämmar över med meningslösa tidsfördrivarspel var det på något sätt 90-talets olika datoriserade patienser som verkligen lade grunden för hela denna verksamhet. Många av oss som växte upp innan det fanns en smartphone i varje ficka, hade ett mycket mer begränsat utbud av menlös underhållning att välja mellan.

De appar och program som levererades med det tidigaste operativsystemet för hemmadatorer var nästan pinsamt primitiva om man ser till hur nya spel ser ut idag. Det är därför det känns lite kul att se tillbaka på den tid när Spindelharpan kändes som något nytt, spännande och faktiskt ganska avancerat.

Digitala patienser

I västvärlden har man lagt patiens med en riktig kortlek i många hundra år. Det finns hundratals olika varianter man kan spela faktiskt, även om det finns några stycken som man först lär sig. Det vi i folkmun kallar Harpan är en av dessa patienser som populariserades tack vare Windows 3.0. I detta operativsystem ingick nämligen en datoriserad version av Harpan, som snabbt blev en av de första spelhyperna för vad man kan kalla ”vanligt folk”. Innan dess var datorspel mest avsedda för datorintresserade ungdomar, men Harpan i Windows blev en succé för de breda folklagren.

Därför var det inte märkligt att när Spindelharpan lanserades som en del av Windows 98 blev även denna patiens en snabb succé. Denna form av patiens har inte lika många hundra år på nacken som den klassiska Harpan, men den kan spelas på flera olika sätt som avgör svårighetsnivån. I den datoriserade versionen kan man justera inställningarna efter sin egen förmåga.

Spindelharpan i olika varianter

Den klassiska Harpan är fortfarande en av de mest populära patienserna, framför allt för att man kan spela den snabbt med en kortlek. För att lägga en Spindelharpa behöver du nämligen minst två lekar, och det är detta som gör det här till ett lite svårare solospel. Den allra enklaste varianten spelar du med fyra serier av en och samma färg. Vill du ta upp svårighetsgraden ett steg kan du spela med två serier av två färger, till exempel spader och hjärter i dubbla uppsättningar. I den mest avancerade versionen använder man två fulla kortlekar.

Det som gör Spindelharpan svårare ju fler färger man använder är just att syftet med patiensen är att skapa färgserier i korrekt ordning. Ju fler olika typer av kort man blandar in, desto mer avancerat blir det alltså. Det fina med att spela denna version digitalt är ju att du slipper sortera korten om du vill testa de olika svårighetsnivåerna!

Patiens och hjärngympa

Det finns ingen tydlig forskning i ämnet kring huruvida man blir smartare av att lägga patienser. De brukar mest marknadsföras som avkopplande tidsfördriv, även om man med största sannolikhet åtminstone inte blir dummar av det. Att lära sig se samband, vara uppmärksam och att koncentrera sig på en och samma uppgift under en längre stund är alla bra kognitiva förmågor som är viktig hjärngympa. Med andra ord finns det fördelar att lägga patienser, jämfört med många andra moderna spel.